Det var kväll, trummor och trumpeter hördes utanför fönstret. Jag kikade in i badrummet och insåg att vi hade dusch, en helt vanlig dusch med varmvattenkran och duschslang. Saltet sved på huden efter en blöt båttur och jag önskade inget hellre än att få tvätta mig. Det var en helt obeskrivlig känsla att ställa sig under rinnande vatten och låta huden luckras upp i värmen. I 5 månader har vi tvättat oss med skopa och kallvatten, et var som att komma till himmelriket.
Morgonen därpå klev jag upp extra tidigt bara för att kunna få duscha igen. Sen bar det av ut på stan. Över 3 miljoner människor var ute på gatorna den här söndagen. Aldrig i hela mitt liv kunde jag föreställa mig upplevelsen av att vara mitt i smeten av 3 miljoner människor. Det är folk precis överallt. Vattenförsäljare, hattförsäljare, annatförsäljare, barn, spädbarn burna av sina föräldrar, tonåringar, vuxna, gamla, alla.

Festivalen heter Sinulog och firas varje år i staden Cebu för att hylla S:t Niño, Jesusbarnet. Mängder av grupper uppträder med danser, men framförallt med sina kostymer. Det var i alla fall dem som imponerade mest på mig.
Vi vandrade och vandrade runt, runt längs gatorna som var avstängda för motorfordon. Jag fotade och fotade men det är förbenat svårt bland så mycket folk. Det är alltid någon som kommer i vägen för objektet eller plötsligt vinkar till oss vita eller gör något annat som man inte vill ha med på bild. Efter 6 timmar av gående var vi väldigt trötta i fötterna dessutom var det över 30 grader varmt och trots att vi drack mängder av vatten svettades vi floder. Tillslut gav vi upp och letade oss genom folkmassan till en jypnee (buss). Så småningom landade vi på hotellet där duschen återigen kunde ge mesta möjliga njutning.